Ett liv med akne? Ett liv utan akne?
Min hud är normal. Ja det är den faktiskt. Får varken finnar eller porer nu för tiden och det är lika underbart som det låter. Har bara småsmåsmå ärr på högra kinden med det är inget jag stör mig på, de syns ju knappt.
För ett år sedan låg jag i min säng nu, helt förstörd. Aknen hade förstört hela min sommar och jag såg ingen framtid. Jag ville inte visa mig för någon och jag var deprimerad.
Nu träffar jag nya människor varje dag på mitt jobb, jag är öppen och social och jag känner mig vacker. Jag behöver inte stirra mig blind på varfylda bölder över min hud. Jag kan istället tänka på annat här i livet, jobbigt som glatt.
Snart åker jag och mina kompisar utomlands, och det finns ingen akne som tynger mig.
Jag börjar sakta med säkert älska mig själv. Aknen var verkligen något som tryckte ner mig riktigt djupt, men jag klarade mig ur det och nu är jag mycket starkare.
Det här betyder inte att alla människor som har akne är olyckliga och deprimerade. Aknen gjorde så att JAG kände såhär.
